Dålig

När jag är så dålig så dålig att jag vill försvinna under marken, avfyrar dåliga tekniker i varje aspekt av kendo och försöker och misslyckas och skäms, då kommer någon och säger till mig att jag är dålig.

Händer det lika tydligt någon annanstans?

Jag har börjat samla en arsenal med anledningar att ta mig till dojon när jag är osugen. Idag var jag ganska sugen, men motiverade mig lite extra med att my new afrikan friend förmodligen skulle vara där.

Efter en totalt superglädjedödande bröt-ji-geiko som avslutning på passet så är jag verkligen glad över att han var det, för det var ljuspunkten jag kunde klamra mig fast vid för att inte rulla ihop och självantända.

För jag kände mig inte så dålig, jag kände att jag gjorde mitt bästa och att det var bra, men det räcker ju aldrig. Och där ord inte når fram, där måste det förstås visas hur dålig jag är genom att pressa ut mig fysiskt. Jag är inte bara dålig, jag orkar inte heller.

Kendo är som en kronisk sjukdom, man blir aldrig bra.

Fast det visste jag redan. Jag hoppas bara inte på glada tillrop och peppningar i det ena .